På den här sidan
En warrant är ett börshandlat värdepapper som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja en underliggande tillgång till ett förutbestämt pris fram till en bestämd slutdag. Tillgången kan vara en aktie, ett index, en valuta eller en råvara. Warranter ges ut av en emittent, oftast en bank, och handlas sedan fritt på börsen med en inbyggd hävstång som förstärker både uppgångar och nedgångar i den underliggande tillgången.
Vad är en warrant?
En warrant hör till gruppen börshandlade produkter, tillsammans med bland annat certifikat, alltså värdepapper vars pris härleds ur en annan tillgång i stället för att äga den direkt. Skillnaden mot att äga en aktie rakt av är att en warrant bara ger en rätt kopplad till tillgångens framtida pris, med en begränsad löptid och en betydligt lägre insats. Till skillnad från certifikat, som ofta saknar en bestämd slutdag, har en warrant alltid ett fast lösenpris och en slutdag som är känd redan när du köper den.
Det är emittenten, till exempel en bank eller ett värdepappersbolag, som ger ut warranten och ansvarar för att den kan handlas löpande på börsen under hela löptiden. Priset på en warrant styrs dels av den underliggande tillgångens värdeförändring, dels av faktorer som återstående löptid och förväntad volatilitet.
Warrantens fyra delar: från underliggande tillgång till slutdag
Varje warrant byggs upp av fyra grundläggande delar:
| Del | Vad den innebär |
|---|---|
| Underliggande tillgång | Den aktie, det index, den valuta eller råvara som warranten är kopplad till |
| Lösenpris | Det förutbestämda pris som gäller om warranten utnyttjas |
| Slutdag | Sista dagen warranten gäller, då den antingen ger utdelning eller förfaller värdelös |
| Paritet | Hur många warranter som krävs per underliggande tillgång |
Tillsammans avgör de fyra delarna hur känslig warranten är för kursrörelser i den underliggande tillgången, och därmed hur stor hävstångseffekten blir.
Köpwarrant och säljwarrant
En köpwarrant ger innehavaren rätten att köpa den underliggande tillgången till lösenpriset, och stiger i värde när tillgången ökar i värde. Den passar dig som tror att kursen ska stiga.
En säljwarrant ger i stället rätten att sälja till lösenpriset, och stiger i värde när den underliggande tillgången sjunker. Den passar dig som tror att kursen ska falla, eller som vill skydda en befintlig position mot en nedgång.
Så fungerar warranter i praktiken
Så fungerar warranter konkret: säg att Ericsson B, den underliggande aktien, handlas för 80 kronor, och du köper en köpwarrant med lösenpris 80 kronor och paritet 5, det vill säga att fem warranter motsvarar en aktie. Warranten är i sig ett eget värdepapper, och värdepappret handlas fritt på börsen fram till slutdagen.
Är slutkursen på slutdagen 90 kronor blir warrantens värde (90 minus 80) delat med paritet 5, alltså 2 kronor per warrant. Har du köpt warranten för 1 krona blir din avkastning 100 procent, en betydligt högre procentuell rörelse än den underliggande aktiens egna uppgång på drygt 12 procent. Är slutkursen i stället 80 kronor eller lägre förfaller köpwarranten värdelös, och hela det satsade kapitalet kan gå förlorat.
Risker med warranter: så kan hela värdet försvinna
Hävstångseffekten som gör warranter attraktiva är samma mekanism som gör dem riskfyllda. En liten kursrörelse i den underliggande tillgången kan ge en stor procentuell värdeförändring i warrantens värde, åt båda hållen. Som innehavare kan du som mest förlora det investerade kapitalet, aldrig mer, men den risken är samtidigt betydligt högre än vid vanligt aktieägande eftersom warranten kan bli helt värdelös redan om kursen rör sig fel eller inte alls under löptiden. En warrant med lång löptid är i regel mindre känslig för enstaka kursrörelser än en med kort löptid, men löptiden ändrar inte den grundläggande risken att hela kapitalet kan gå förlorat.
Turbowarranter
En turbowarrant är en variant med ännu högre hävstång och en inbyggd barriärnivå. Passerar den underliggande tillgången barriären avslutas turbowarranten automatiskt i förtid, oavsett hur lång tid som återstår till slutdagen. Turbowarranter reagerar därför snabbare på kursrörelser än vanliga warranter, men innebär också en högre risk att förlora hela kapitalet på kort tid.
Så handlar du med warranter: information innan du börjar
Warranter är börsnoterade instrument som handlas på Nasdaq Stockholm, men som privatperson behöver du sällan handla där direkt. De flesta svenska nätmäklare och banker erbjuder handel med warranter genom samma plattform du redan använder för aktier, i en vanlig aktiedepå eller ett ISK. Innan du handlar warranter för första gången brukar mäklaren kräva ett kunskapstest och ge dig skriftlig information om riskerna, eftersom Finansinspektionen ställer högre informationskrav vid handel med komplexa instrument.
Warranter jämfört med optioner
Warranter liknar optioner på flera sätt: båda ger en rätt utan skyldighet, kopplad till ett lösenpris och en slutdag. Den viktigaste skillnaden är att en warrant ges ut av en emittent och alltid går att köpa och sälja löpande på börsen, medan standardiserade optioner handlas direkt mellan aktörer på Nasdaq Stockholms derivatmarknad. Warranter finns också ofta i mindre valörer, vilket gör dem tillgängliga för en lägre investering än många optionskontrakt.
Warranter och skatt
Warranter beskattas som andra värdepapper i inkomstslaget kapital. Handlar du via en vanlig depå tas vinst och förlust upp i deklarationen, medan handel inom ett ISK i stället schablonbeskattas löpande utan att varje enskild affär behöver redovisas separat. Vilket kontoval som passar bäst beror på hur ofta du handlar och hur stor omsättningen är.
Vanliga frågor om warranter
Vad är en warrant enkelt förklarat?
En warrant är ett börshandlat värdepapper som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja en underliggande tillgång till ett förutbestämt pris fram till en bestämd slutdag. Warranter ges ut av en emittent, till exempel en bank, och handlas sedan fritt på börsen precis som en aktie.
Vad är skillnaden mellan en köpwarrant och en säljwarrant?
En köpwarrant ökar i värde när den underliggande tillgången stiger, eftersom den ger rätten att köpa till ett lägre pris än marknadspriset. En säljwarrant ökar i stället i värde när tillgången sjunker, eftersom den ger rätten att sälja till ett högre pris än marknadspriset.
Kan en warrant bli värdelös?
Ja. Rör sig den underliggande tillgången åt fel håll kan warranten förfalla värdelös på slutdagen, och du förlorar hela det investerade kapitalet. Det är den viktigaste risken med warranter, och den hänger ihop med hävstångseffekten som gör att både vinster och förluster blir större i procent än om du ägt den underliggande tillgången direkt.
Vad är en turbowarrant?
En turbowarrant är en warrant med extra hög hävstång och en inbyggd barriär. Rör sig kursen förbi barriären avslutas warranten automatiskt i förtid, vilket gör turbowarranter mer riskfyllda men också känsligare för kursrörelser än vanliga warranter.
Var handlar man warranter i Sverige?
Warranter är börsnoterade och handlas via Nasdaq Stockholm, men som privatperson köper och säljer du dem enklast genom din vanliga nätmäklare eller bank, i en depå eller ett ISK, precis som vid aktiehandel.
Det här är allmän information och utbildning, inte personlig finansiell rådgivning. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning, och investeringar kan både öka och minska i värde. Aktuella skattesatser och regler hittar du hos Skatteverket.
