På den här sidan
- Vad är ett bull-certifikat?
- Bull/Bear-certifikat: skillnaden mellan bull och bear
- Så fungerar hävstången
- Exempel: så räknar du på ett bull-certifikat
- Fördelar och risker med bull-certifikat
- Olika typer av certifikat och hur du köper dem
- Så handlar du bull-certifikat i Sverige
- Bull-certifikat jämfört med warranter och optioner
- Sammanfattning: vägen till att handla bull-certifikat på marknaden
Ett bull-certifikat är en börshandlad produkt med inbyggd hävstång som stiger i värde när den underliggande tillgången går upp. Går till exempel en aktie eller ett index upp 2 procent en dag, kan ett bull-certifikat med hög hävstång, till exempel BULL X3, stiga ungefär 6 procent samma dag. Motsatsen är ett bear-certifikat, till exempel BEAR X3, som i stället ökar i värde när tillgången faller. Den här guiden förklarar hur bull och bear certifikat fungerar, vad hävstångseffekten gör med avkastningen, och hur du handlar bull- och bear-certifikat i Sverige.
Vad är ett bull-certifikat?
Ett bull-certifikat hör till gruppen börshandlade produkter, tillsammans med bland annat warranter, optioner och så kallade mini futures. Precis som andra börshandlade produkter härleds certifikatets värde ur en annan tillgång, kallad den underliggande tillgången, i stället för att du äger den direkt. Den underliggande tillgången kan vara en enskild aktie, ett index, en valuta eller en råvara, och rör sig marknaden mycket kan även en kortsiktig position i certifikatet svänga kraftigt i värde.
Det som gör ett certifikat till just ett bull-certifikat är riktningen: det är konstruerat för att öka i värde när den underliggande tillgången stiger. Certifikatet ges ut av en emittent, oftast en bank eller ett värdepappersbolag, som ansvarar för att det går att handla löpande på börsen till ett pris som följer den underliggande tillgångens rörelser, multiplicerat med hävstången.
Bull/Bear-certifikat: skillnaden mellan bull och bear
Bull och bear certifikat är varandras motsatser, och namnen kommer från börsspråkets bildspråk för en marknad som stiger (en “bull market”) respektive faller (en “bear market”).
- Bull-certifikat stiger i värde när den underliggande tillgången går upp, och passar den som tror på en fortsatt uppgång.
- Bear-certifikat stiger i stället i värde när den underliggande tillgången faller, och kan användas både för att spekulera i en nedgång och för att skydda ett befintligt innehav mot fallande kurser.
Ett bull och bear-par erbjuds oftast parallellt av samma emittent på samma underliggande tillgång, med samma hävstångsnivå, så att du kan välja riktning utan att behöva blanka aktien direkt. Vill du handla bull räcker det att köpa ett certifikat av typen bull i din depå eller ditt ISK, medan den som i stället tror på en nedgång köper motsvarande bear-certifikat på samma underliggande tillgång. Många nätmäklare listar bull- och bear-certifikat sida vid sida, vilket gör det enkelt att jämföra hävstång och avkastning för respektive bear-certifikat innan du väljer riktning.
Så fungerar hävstången
Hävstången är den egenskap som skiljer ett certifikat mest från att äga den underliggande tillgången rakt av. En hävstång på till exempel 3 gånger innebär att en rörelse i den underliggande tillgången ger en ungefär tre gånger så stor procentuell rörelse i certifikatets värde, i samma riktning för ett bull-certifikat och i motsatt riktning för ett bear-certifikat. Denna hävstångseffekt gör att både bull- och bear-certifikat blir betydligt mer volatila än den underliggande tillgången i sig, särskilt i en marknad som redan är volatil.
Till skillnad från en warrant, som alltid har ett lösenpris och en bestämd slutdag, saknar de flesta certifikat en fast slutdag. Ett bull-certifikat kan i princip handlas löpande så länge emittenten fortsätter ge ut det, vilket gör produkten mer lik en vanlig aktie i hur den handlas, men med en betydligt högre risk på grund av hävstången. Bear-certifikat fungerar på samma löpande sätt, bara med omvänd riktning mot den underliggande tillgången.
Hävstången räknas normalt om varje handelsdag mot en indikativ nivå som emittenten sätter, vilket gör att den procentuella hävstången över flera dagar kan avvika något från den ursprungliga nivån om den underliggande tillgången rör sig kraftigt. Certifikat med hög hävstång, som BULL X5 eller BEAR X5, är särskilt känsliga för sådana avvikelser och passar därför bäst för kortsiktiga positioner snarare än långsiktigt ägande.
Exempel: så räknar du på ett bull-certifikat
Säg att en aktie handlas för 100 kronor och du köper ett bull-certifikat med hävstång 5 för 100 kronor.
| Aktiens rörelse | Bull-certifikatets ungefärliga värdeförändring |
|---|---|
| +2 procent | +10 procent |
| +5 procent | +25 procent |
| −2 procent | −10 procent |
| −5 procent | −25 procent |
Stiger aktien 5 procent kan certifikatet alltså stiga omkring 25 procent, en betydligt högre avkastning i procent än om du ägt aktien direkt. Faller aktien i stället 5 procent blir förlusten på samma sätt cirka 25 procent av det investerade kapitalet. Ju högre hävstång, desto större blir både den möjliga avkastningen och den möjliga förlusten i procent, vilket är kärnan i varför certifikat både lockar och innebär betydande risk.
Vänder vi på exemplet och i stället köper ett bear-certifikat med hävstång 5 på samma aktie gäller motsatsen: en nedgång på 5 procent i aktien ger en avkastning på ungefär 25 procent för bear-certifikatet, medan en uppgång på 5 procent i stället ger en förlust på cirka 25 procent för bear-innehavet. Ett bear-certifikat vänder alltså aktiens rörelse upp och ner innan hävstången multipliceras in.
Fördelar och risker med bull-certifikat
Den största fördelen med ett bull-certifikat är att du kan få en betydligt större exponering mot en uppgång än vad ditt investerade kapital annars skulle ge, utan att behöva låna pengar eller öppna ett marginalkonto själv. Ett bear-certifikat ger på motsvarande sätt en förstärkt exponering mot en nedgång, vilket kan användas både för att spekulera och för att skydda en befintlig portfölj mot en fallande marknad. Båda typerna av börshandlade produkter handlas dessutom löpande under börsens öppettider, precis som en vanlig aktie, vilket gör dem enkla att köpa och sälja via en nätmäklare.
Risken är samtidigt betydligt högre än vid direktägande av den underliggande tillgången, för både bull- och bear-certifikat. Rör sig marknaden kraftigt åt fel håll kan certifikatets värde falla mot noll på kort tid, och du riskerar att förlora hela det investerade kapitalet. Hävstången förstärker även kortsiktiga svängningar i en redan volatil marknad, vilket gör dessa börshandlade produkter mindre lämpade för långsiktigt sparande och mer använda för korta, aktiva positioner där du löpande bevakar kursen på både bull- och bear-sidan.
Olika typer av certifikat och hur du köper dem
Utöver bull- och bear-certifikat med fast hävstång finns olika typer av certifikat på marknaden, bland annat trackercertifikat utan hävstång och certifikat med inbyggd valutasäkring. Vill du köpa ett bull-certifikat gör du det enklast genom att söka upp certifikatets namn eller ISIN-kod hos din nätmäklare, precis som när du köper en vanlig aktie.
Så handlar du bull-certifikat i Sverige
Bull-certifikat ges ut av emittenter som banker och värdepappersbolag, och handlas sedan löpande på Nasdaq Stockholm eller andra börser, precis som aktier. De flesta privatpersoner köper och säljer certifikat via sin vanliga nätmäklare eller bank, i en vanlig depå eller ett ISK, utan att behöva ett separat konto för derivathandel.
Innan du handlar bull-certifikat är det värt att jämföra emittenternas villkor, till exempel courtage, spread mellan köp- och säljkurs, och hur ofta hävstången räknas om, eftersom dessa detaljer kan skilja en del mellan olika utgivare av samma underliggande tillgång.
Bull-certifikat jämfört med warranter och optioner
Bull-certifikat, warranter och optioner är alla derivat med inbyggd hävstång, men skiljer sig åt i konstruktion. En warrant har alltid ett fast lösenpris och en bestämd slutdag, och kan i värsta fall förfalla helt värdelös på slutdagen. En option ger på liknande sätt en rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja till ett bestämt pris inom en viss tid, och handlas till stor del direkt på börsen eller via Nasdaq Stockholms derivatmarknad.
Ett certifikat saknar däremot oftast både lösenpris och fast slutdag, och följer i stället den underliggande tillgångens rörelser multiplicerat med hävstången så länge det handlas. Det gör certifikat enklare att förstå för den som redan är van vid att handla aktier, medan warranter och optioner kräver mer kunskap om begrepp som lösenpris och löptid.
Certifikat finns för en rad olika underliggande tillgångar utöver enskilda aktier, bland annat index, valutor och råvaror som olja och guld, vilket ger möjlighet till hävstångsexponering även mot marknader som annars är svåra att handla direkt som privatperson.
Sammanfattning: vägen till att handla bull-certifikat på marknaden
Vägen till att handla bull-certifikat går via en vanlig nätmäklare: du väljer riktning genom att köpa ett bull-certifikat om du tror på en uppgång i marknaden, eller ett bear-certifikat om du i stället tror på en nedgång. Hävstången förstärker rörelsen åt båda hållen, vilket gör certifikat till ett verktyg för kortsiktiga, aktiva positioner snarare än långsiktigt sparande. Läs gärna fler artiklar om warranter och optioner för att jämföra strategi och risk mellan olika hävstångsprodukter innan du väljer certifikat.
Det här är allmän information och utbildning, inte personlig finansiell rådgivning. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning, och investeringar kan både öka och minska i värde. Aktuella skattesatser och regler hittar du hos Skatteverket.


