På den här sidan
- Vad betyder private equity på svenska?
- Hur fungerar en private equity-fond?
- Venture capital, growth och buyout: vilka företag köper fonderna?
- Private equity i Sverige i siffror
- Hur tjänar PE-bolagen pengar?
- Kan privatpersoner investera i private equity?
- Risker med private equity-investeringar och kritiken
- Källor
Private equity heter på svenska oftast riskkapital. Det är långsiktiga investeringar i onoterade bolag, alltså bolag utanför börsen, som görs genom fonder. PE-bolaget samlar in kapital från institutionella investerare, köper in sig i bolag, arbetar aktivt för att göra dem mer värda och säljer efter några år. Vinsten vid försäljningen är det som ger fondens investerare avkastning.
Begreppet används både brett och smalt. Enligt branschorganisationen SVCA (Svenska riskkapitalföreningen) avser private equity alla investeringar i onoterade bolag, men i vardagligt tal menar de flesta bara buyout, det vill säga när en fond köper majoriteten i ett moget bolag.
Vad betyder private equity på svenska?
Ordagrant betyder private equity privat ägarkapital. “Private” syftar på att bolagen inte handlas på en publik marknad som börsen, och “equity” på eget kapital, det vill säga aktier och ägarandelar i stället för lån. När ett portföljbolag senare noteras blir det “public” i stället för private.
| Engelsk term | Svensk motsvarighet | Betydelse |
|---|---|---|
| Private equity (PE) | Riskkapital | Investeringar i onoterade bolag |
| PE-firma, PE-bolag | Riskkapitalbolag | Förvaltar fonderna och väljer bolag |
| Portfolio company | Portföljbolag | Bolag som en fond äger |
| Buyout | Utköp | Köp av majoriteten i ett moget bolag |
| Venture capital | Riskkapital i tidig fas | Minoritetsinvesteringar i startups |
| Exit | Försäljning eller börsnotering | När fonden säljer sitt innehav |
Den bredare svenska bakgrunden om hur ett bolag tar in ägarkapital och vilka typer av investerare som finns finns i vår guide till riskkapital för företag.
Hur fungerar en private equity-fond?
En private equity-fond har en tydlig livscykel. PE-bolaget startar fonden och tar in investerare. De är nästan alltid institutionella: pensionsfonder, försäkringsbolag, stiftelser och kapitalförvaltare. I fonder med svensk anknytning är nära 90 procent av investerarna utländska, enligt SVCA.
- Insamling av kapital. Fonden får åtaganden från investerarna. Pengarna betalas in först när förvaltaren hittar en investering.
- Sökning efter bolag. Förvaltaren letar efter bolag med outnyttjad potential.
- Förvärv. Fonden köper en majoritet eller en betydande minoritet, ofta av befintliga ägare. Köpet finansieras ofta delvis med lån, en så kallad leveraged buyout.
- Värdeskapande. Som aktiva ägare tar PE-bolaget plats i styrelsen och arbetar med tillväxt, effektivisering, förvärv av mindre bolag, digitalisering och hållbarhet.
- Exit. Bolaget säljs till en industriell köpare i samma bransch, till en annan PE-fond eller noteras genom en börsnotering.
Fonderna är tidsbegränsade, enligt SVCA ofta till 10–15 år, för att investerarna ska få tillbaka sitt kapital inom en förutbestämd tid. Själva ägandet av ett enskilt bolag är kortare. PE-investerare räknar ofta med att sälja inom tre till fem år, och M&A-rådgivaren Merge anger en typisk investeringshorisont på tre till sju år.
Venture capital, growth och buyout: vilka företag köper fonderna?
Private equity-fonder har oftast en av tre strategier. Vilken fond som passar ett bolag beror främst på hur moget det är.
| Strategi | Typ av bolag | Ägarandel | Risk |
|---|---|---|---|
| Venture capital | Nystartade bolag, ofta inom teknik och life science | Minoritet | Hög, få investeringar står för vinsten |
| Growth capital (tillväxtkapital) | Etablerade bolag som behöver kapital för att expandera | Minoritet eller majoritet | Medel |
| Buyout | Mogna bolag med stabilt kassaflöde | Oftast majoritet | Lägre, men ofta högre skuldsättning |
Venture capital-investerare räknar med att bara en liten del av bolagen lyckas, och de investerar oftast genom nyemitterade aktier. SVCA nämner Spotify, Klarna och iZettle som exempel på svenska bolag där venture capital-fonder har investerat. Buyout-fonderna köper i stället befintliga aktier i mogna bolag, till exempel vid ett generationsskifte, när ett familjeägt företag säljs eller när ett börsbolag säljer ett dotterbolag.
Private equity i Sverige i siffror
Sverige är en av de största marknaderna i Europa för riskkapital. Svenska riskkapitalbolag är organiserade i Svenska riskkapitalföreningen, och siffrorna nedan kommer från SVCA:s egna rapporter.
- Investerat kapital: mellan 2007 och 2025 investerade private equity-aktörer 783 miljarder kronor i 4 219 svenska bolag. Med skuldfinansiering och medinvesterare fick bolagen totalt 1 590 miljarder kronor.
- Anställda: ungefär 327 067 personer arbetar i svenska portföljbolag, vilket motsvarar 6,5 procent av de anställda i Sverige. Av dem arbetar 254 238 i mogna bolag och 72 829 i tillväxtbolag.
- Ekonomin: enligt Copenhagen Economics bidrar private equity med upp till 4,7 procent av Sveriges BNP.
Portföljbolagen finns i nästan alla delar av näringslivet, från finansiella tjänster och teknik till tillverkning, detaljhandel och läkemedel. Bland aktörerna på den svenska marknaden finns Nordic Capital, Altor, Verdane och SEB Private Equity. Ett känt exempel är Nordnet, som Nordic Capital och Öhmangruppen köpte ut från börsen 2017.
Hur tjänar PE-bolagen pengar?
PE-bolaget tjänar pengar på två sätt. Det första är en förvaltningsavgift (management fee) som investerarna i fonden betalar löpande. Det andra, och oftast det största, är carried interest: en andel av vinsten när fonden säljer sina innehav.
Lånen vid förvärvet höjer avkastningen på det egna kapitalet men ökar också risken. En vanlig tumregel i branschen är att en eller två investeringar i en portfölj på tio bolag står för större delen av vinsten.
Historiskt har avkastningen varit god. Enligt Invest Europe har europeiska buyout-fonder gett en IRR på 14,73 procent, growth capital-fonder 14,17 procent och venture capital-fonder 11,25 procent, mätt i euro. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Kan privatpersoner investera i private equity?
Direkt i fonderna är det svårt. För att teckna andelar i en PE-fond måste du klassas som professionell eller institutionell investerare, och många fonder har en minimiteckning på 100 miljoner kronor eller mer. Kapitalet är dessutom låst i flera år.
För vanliga sparare finns tre vägar:
- Fonder som äger börsnoterade PE-bolag, till exempel Carnegie Listed Private Equity, som äger aktier i bland annat KKR, Blackstone och 3i.
- Fond-i-fond-lösningar hos banker och förmögenhetsförvaltare, som samlar många privatpersoners pengar och investerar i flera PE-fonder.
- Börsnoterade investmentbolag som äger onoterade innehav vid sidan av börsbolagen.
Precis som en hedgefond räknas PE-fonder som alternativa investeringsfonder. I Sverige och EU regleras de av lagen om alternativa investeringsfonder, med Finansinspektionen som tillsynsmyndighet.
Risker med private equity-investeringar och kritiken
Private equity har tydliga nackdelar, både för den som investerar och för samhället:
- Låg insyn. Onoterade bolag har inte samma krav på rapportering som börsbolag.
- Hög skuldsättning. Lånefinansierade köp gör bolaget mer sårbart när räntor stiger eller försäljningen sviktar.
- Låst kapital. Pengarna går inte att ta ut när du vill, till skillnad från börsnoterade aktier.
- Samhällskritik. Det har förekommit debatt om riskkapitalbolag som ägare av välfärdsföretag och om kortsiktiga vinster på bekostnad av arbetsvillkoren.
Branschen lyfter samtidigt fram att aktivt ägande gör det lättare att driva igenom förbättringar, bland annat inom ESG (miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning), än i ett börsbolag med spritt ägande.
Källor
Det här är allmän information och utbildning, inte personlig finansiell rådgivning. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning, och investeringar kan både öka och minska i värde. Aktuella skattesatser och regler hittar du hos Skatteverket.
