På den här sidan
Kreugerkraschen var det ekonomiska sammanbrottet och konkursen för Ivar Kreugers koncern 1932, och den ekonomiska kris som följde i Sverige. Den utlöstes när finansmannen Ivar Kreuger hittades död i sin lägenhet i Paris den 12 mars 1932. Inom några veckor visade det sig att koncernen hade varit på väg mot konkurs länge och att boksluten var falska.
Kraschen räknas som den enskilt största smällen i det svenska näringslivets historia. Börsen stängdes, en av landets största banker räddades med statliga pengar, en statsminister avgick och tusentals sparare förlorade allt de satt in i Kreugerpapper. Den här artikeln handlar om själva kraschen: förloppet, bankerna och reglerna som kom efteråt. Om personen bakom imperiet kan du läsa i vårt porträtt av tändstickskungen Ivar Kreuger.
| Faktaruta | |
|---|---|
| Vad | Kreugerkoncernens sammanbrott och konkurs |
| Utlösande händelse | Ivar Kreugers död i Paris, 12 mars 1932 |
| Konkurs | Kreuger & Toll försattes i konkurs 24 maj 1932 |
| Koncernens andel av börsen | Nära 64 procent av omsättningen på Stockholms fondbörs 1930 |
| Utdelning i konkursen | 42,8 procent till oprioriterade fordringsägare, aktier och debentures värdelösa |
| Konkursutredningen klar | 1941 |
| Följd i lagstiftningen | Koncernredovisning i aktiebolagslagen 1944 |
Vad var Kreugerkraschen?
Kreugerkraschen är benämningen på hur hela Kreugerkoncernen föll samman under våren 1932. Koncernen byggdes kring holdingbolaget AB Kreuger & Toll och Svenska Tändsticksaktiebolaget, och när den var som störst kontrollerade den ungefär två tredjedelar av världens produktion av tändstickor. Därtill hade Kreuger stora intressen i bland annat L M Ericsson, Svenska Cellulosa AB (SCA), Boliden, SKF, Grängesberg och Hufvudstaden.
Det som gjorde kraschen så förödande var koncernens tyngd på börsen. År 1930 svarade Kreugerkoncernen för nära 64 procent av den totala omsättningen på Stockholms fondbörs. När koncernen föll drog den med sig småsparare, mindre företag, bankirfirmor och banker. Det var enligt Eva Ersson Åbom på Centrum för Näringslivshistoria inte de underliggande företagen som var problemet: ”Det var en finansiell krasch, inte en krasch som berodde på att företagen han ägde var olönsamma.”
Varför föll Kreugerkoncernen?
Grunden var en koncern som växte med lånade pengar. Kreuger lånade upp kapital på den amerikanska marknaden och lånade i sin tur ut stora summor till stater i Europa i utbyte mot tändsticksmonopol, bland annat ett lån på 125 miljoner dollar till Tyskland 1929. Modellen krävde ständigt nytt kapital, och när börskraschen i New York i oktober 1929 slog till förvärrades koncernens kris.
Problemen byggdes upp i flera steg:
- Likviditeten tröt. Finansiärerna började säga upp lånen i början av 1930-talet. I april 1931 stängdes den internationella kapitalmarknaden för Kreuger.
- Stora betalningar förföll. Under mars och april 1932 skulle koncernen betala omkring 700 miljoner kronor. Pengarna fanns inte.
- Panter som inte höll. Kreuger lånade 10 miljoner av det amerikanska telefonbolaget ITT med sina aktier i Ericsson som pant. Panten visade sig vara värd mindre än ITT trott, och bolaget krävde tillbaka pengarna.
- Riksbanken som sista utväg. I februari 1932 försökte Kreuger få nya lån via Riksbanken och de största svenska bankerna. Ett möte i Berlin med riksbankschefen Ivar Rooth var planerat, men det kom aldrig till stånd.
Det fanns också ett strukturellt problem. Kreuger kunde styra ett kapital på mer än 3 miljarder kronor med bara 12,5 miljoner kronor i A-aktier i Kreuger & Toll. A-aktierna hade full rösträtt, B-aktierna en tusendels röst och debenturerna ingen rösträtt alls. Allmänheten stod för kapitalet medan Kreuger ensam hade makten och överblicken. Dotterbolagens chefer rapporterade direkt till honom och såg bara sin egen del av koncernen.
Ivar Kreugers död och dagarna efter
Den 12 mars 1932, mitt på dagen, hittades Kreuger skjuten i lägenheten i Paris. Den officiella förklaringen är att han begick självmord, och han lämnade brev efter sig. Detaljerna kring dödsfallet har aldrig blivit helt klarlagda, och genom åren har flera hävdat att han mördades.
Reaktionen på marknaderna kom direkt. Omkring 60 procent av koncernens aktie- och debentureskapital låg i amerikanska händer, och samma dag som dödsbudet nådde New York började en massiv försäljning av Kreugerpapper. När börserna i London, Amsterdam och Paris öppnade på måndagen upprepades samma sak. Stockholmsbörsen drabbades av panikförsäljningar, och handeln stängdes resten av veckan.
Regeringen ingrep snabbt med ett tidsbegränsat moratorium och betalningsanstånd för de viktigaste bolagen. Finansminister Ernst Lyberg fick i uppdrag att ha tillsyn över moratoriet och fann enligt tidningen Balans ”ett virrvarr av oordning, bedrägeri och falsk bokföring”.
Vad visade granskningen av Kreuger & Toll?
Styrelsen i Kreuger & Toll anlitade den brittiska revisionsfirman Price, Waterhouse & Co, som satte upp sitt högkvarter i Tändstickspalatset på Västra Trädgårdsgatan i Stockholm. Redan efter en vecka hade revisorerna hittat stora brister och omfattande ekonomisk brottslighet. Förloppet:
| Datum 1932 | Händelse |
|---|---|
| 12 mars | Ivar Kreuger hittas död i Paris |
| 26 mars | Price, Waterhouse & Co varnar i en kommuniké för fortsatt handel med Kreugerpapper |
| 5 april | Utredningskommittén meddelar att bokslutet för 1930 är falskt |
| 20 maj | Slutrapporten lämnas till styrelsen: bolaget är på obestånd |
| 24 maj | Kreuger & Toll försätts i konkurs |
Granskningen tog nio månader, omfattade 140 handels- och tillverkningsföretag och resulterade i 57 separata rapporter. Några av fynden:
- Förfalskade värdepapper. I Kreugers kassaskåp låg falska italienska skattkammarväxlar på 21 000 000 pund som han själv låtit tillverka i Stockholm. Totalt hade Kreuger förfalskat värdepapper för 380 miljoner kronor.
- Uppblåsta vinster. Under de 14,5 år som undersökningen omfattade redovisade koncernen vinster på 1 179 miljoner kronor. De verkliga vinsterna var bara 151 miljoner.
- Utdelningar utan täckning. Samtidigt hade 668 miljoner kronor betalats ut i räntor och utdelningar. Kreuger själv hade troligen tagit omkring 400 miljoner, som till största delen gick till att stödköpa koncernens egna aktier.
- Fusk sedan länge. Falsarierna gick tillbaka åtminstone till 1917, och samma tillgångar kunde vara bokförda i flera bolag samtidigt.
Kreugers egen ekonomi var lika illa. Advokaten Eliel Löfgrens utredning visade att han hade ett personligt underskott på runt en miljard kronor. Dödsboet försattes i konkurs, och hösten 1932 såldes hans möbler, konst, båtar och bostäder på auktion.
Hur drabbades bankerna?
Värst drabbades Skandinaviska Kreditaktiebolaget, som stod för närmare hälften av de krediter och borgensåtaganden som det svenska banksystemet hade gentemot koncernen. Banken var nära att dras med i fallet. Staten lånade ut 215 miljoner kronor för att rädda den, och det tog fyra år för banken att betala tillbaka. Banken bytte 1939 namn till Skandinaviska banken och gick 1972 samman med Stockholms enskilda bank till SEB.
Efter kraschen satt bankerna kvar med stora delar av Kreugers bolag. Konkursen har i efterhand kritiserats för att vara alltför konservativ: företagens värden skrevs ned till orimligt låga nivåer, vilket gynnade de banker som tog över stora delar av koncernen med stöd av statliga garantier.
Kraschen fick också politiska följder. Statsminister C G Ekman anklagades för att hans parti, Frisinnade folkpartiet, hade tagit emot pengar av Kreuger. Anklagelserna ledde till att han tvingades avgå i augusti 1932.
För börsen blev skadan långvarig. Förtroendet var borta, och börsens betydelse som källa till riskkapital för företagen upphörde nästan under flera decennier. Att en enda koncern kan dra ned ett helt finanssystem blev en läxa som återkom i finanskrisen 2008, då det i stället var Lehman Brothers som föll.
Vad hände med Kreugers bolag efter konkursen?
Flertalet av de bolag som drogs in i konkursen efter mars 1932 återhämtade sig inom några år. Det amerikanska holdingbolaget IMCO gjorde det inte.
- Ericsson. Eftersom Kreuger inte betalade tillbaka lånet tog ITT över hans aktier i bolaget och hade en ledamot i Ericssons styrelse fram till 1960, då Marcus Wallenberg köpte loss aktierna. Efter kraschen träffades den överenskommelse som innebär att röstmajoriteten i Ericsson delas mellan Handelsbanken och Wallenbergsfärens investmentbolag Investor. Om bolaget i dag kan du läsa i vår genomgång av Ericssons aktie.
- Tändstickorna. Delar av tändsticksimperiet återuppstod 1936 i Svenska Tändsticks Aktiebolaget. Bolaget flyttade senare till Jönköping, bytte namn till Swedish Match och slogs 1994 ihop med Tobaksmonopolet.
- SCA. Kreugers egen skapelse Svenska Cellulosa AB var i det närmaste konkursmässigt men överlevde.
- Boliden och SKF. Boliden blomstrade även åren efter kraschen. SKF höll på att gå under men klarade sig.
Hur ändrade Kreugerkraschen lagstiftningen?
Kraschen ledde till förändringar som syns i svensk bolagsrätt än i dag.
Särskild lag för konkursförvaltarna
Flera dotterbolag hade goda chanser att överleva. Utredningskommittén bad därför regeringen om en särskild lagstiftning som gav konkursförvaltarna större befogenheter än den dåvarande konkurslagen och gjorde det möjligt att skjuta upp de prioriterade fordringsägarnas rätt att sälja pantsatta tillgångar. Lagen kom till stånd, och flera i grunden sunda bolag lever vidare.
Revisorer under lupp
Kreuger & Tolls auktoriserade revisor Anton Wendler åtalades och dömdes till fängelse. Det var första gången i Sverige som en revisors skyldigheter prövades i domstol. Även flera andra befattningshavare i koncernen åtalades för bokföringsbrott, och några fick längre fängelsestraff. Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) och lagstiftaren krävde en översyn av regelverket, och branschen fick en etisk kod. Handelskamrarna fick ensamrätt att auktorisera revisorer, och yrkestiteln fick lagstadgat skydd.
Koncernredovisning från 1944
Den viktigaste lagändringen kom 1944. I en reviderad aktiebolagslag infördes krav på att moderbolaget i en större koncern ska redovisa koncernen som helhet, som om den vore ett enda företag. Då går det inte längre att flytta resultat mellan koncernbolag så som Kreuger hade gjort. Kravet på koncernredovisning finns kvar för större koncerner, och det är därför du i dag kan läsa en samlad resultat- och balansräkning när du gör en fundamental analys av ett börsbolag.
Vad kan sparare lära sig av Kreugerkraschen?
Kraschen är nästan hundra år gammal men lärdomarna håller fortfarande:
- Vinster ska synas i kassaflödet. Koncernen redovisade miljardvinster men tjänade i verkligheten en bråkdel. Utdelningar som inte bärs av verkliga vinster är en varningssignal.
- Var vaksam på bolag som en person styr ensam. Hade Kreuger full insyn och ingen annan? Då fanns ingen som kunde säga stopp.
- Sprid riskerna. Den som hade alla sparpengar i Kreugerpapper förlorade allt. Aktier och debentures blev helt värdelösa.
- Rösträtt och kapital hänger inte alltid ihop. Kreuger styrde miljarder med en liten post A-aktier. Det är skäl nog att läsa på om ägarstrukturen innan du köper aktier.
Kreugerkraschen i film och böcker
Historien har lockat många berättare. Lars Molin gjorde 1998 tv-dramat Ivar Kreuger med Johan Rabaeus i titelrollen, där kraschen och maktspelet med Wallenberg är fond åt en kärlekshistoria. Tomas Blom gav 2020 ut boken Kreugerkraschen på Historiska Media, och Frank Partnoys The Match King (2009) beskriver Kreuger som finansgeniet bakom ett sekel av skandaler på Wall Street.
Källor
Det här är allmän information och utbildning, inte personlig finansiell rådgivning. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning, och investeringar kan både öka och minska i värde. Aktuella skattesatser och regler hittar du hos Skatteverket.
