På den här sidan
Finanskrisen 2008 var en global finansiell kris som tog sin början på den amerikanska bolånemarknaden och slog ut i full kraft när investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs den 15 september 2008. Bankerna slutade låna ut till varandra, börserna rasade och världsekonomin gick in i en djup lågkonjunktur. Krisen räknas som den värsta finansiella krisen sedan den stora depressionen på 1930-talet.
För Sverige innebar finanskrisen att Stockholmsbörsen rasade nästan 60 procent på ett år, att kronan tappade nästan 40 procent i värde och att Swedbank var nära att gå omkull. Här går vi igenom orsakerna, förloppet hösten 2008 och vad krisen betydde för svenska sparare.
| Faktaruta | |
|---|---|
| Period | 2007–2009, akut fas hösten 2008 |
| Startpunkt | Kreditförluster på subprimelån i USA |
| Utlösande händelse | Lehman Brothers konkurs, 15 september 2008 |
| Stockholmsbörsen | OMXS30 föll 57,8 procent från juli 2007 till oktober 2008 |
| Sveriges BNP | Föll med fem procent 2009 |
| Följd i Europa | Djupaste ekonomiska krisen i EU:s historia |
Orsaker till finanskrisen: lån som aldrig borde ha getts
Krisen hade flera orsaker som förstärkte varandra. Den viktigaste var en alltför frikostig kreditgivning på den amerikanska bostadsmarknaden.
- Subprimelån. Banker lånade ut pengar till hushåll med dålig återbetalningsförmåga, ofta låginkomsttagare, i förvissning om att husens värdestegring skulle bli säkerheten. Låntagarna kunde skjuta både ränta och amortering på framtiden. Enligt Nordax växte subprimelånen från 2,5 procent av bolånemarknaden till nästan 15 procent på bara några år.
- Hävstång. År 2004 fick fem amerikanska investmentbanker tillstånd att låna ut 40 gånger sitt eget kapital, mot tidigare 12.
- Ompaketering. Bolånen buntades ihop med andra fordringar i så kallade CDO-paket som såldes vidare till banker, pensionsfonder, kommuner och hedgefonder över hela världen.
- Höga kreditbetyg. Moody’s och Standard & Poor’s gav paketen och utgivarna betyg som var alldeles för höga.
- Stigande räntor. År 2006 höjde den amerikanska centralbanken räntan kraftigt. Bostadslånen blev dyrare, huspriserna föll och många med rörlig ränta kunde inte längre betala.
När priserna vände nedåt visste ingen vilka banker som satt på de dåliga lånen. “När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna”, sa Swedbanks dåvarande chefsekonom Anna Breman till SVT. Misstron gjorde att bankerna slutade låna ut pengar till varandra, och redan i augusti 2007 steg räntepåslagen på lån mellan banker kraftigt.
Vad hände under hösten 2008?
De första sprickorna syntes 2007, men det var under hösten 2008 som det finansiella systemet höll på att braka ihop. Förloppet i korthet:
| Datum | Händelse |
|---|---|
| 14 mars 2008 | Bear Stearns tas över av JPMorgan Chase med hjälp av amerikanska staten |
| September 2008 | Staten tar över bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac |
| 15 september 2008 | Investmentbanken Lehman Brothers ansöker om konkurs, Bank of America köper Merrill Lynch |
| 17 september 2008 | Försäkringsjätten AIG får ett lån på 85 miljarder dollar och staten tar över 79,9 procent av bolaget |
| 22 september 2008 | Morgan Stanley och Goldman Sachs blir vanliga banker för att få statens skydd |
| 25 september 2008 | Sparbanken Washington Mutual kraschar, JPMorgan Chase köper tillgångarna för 1,9 miljarder dollar |
| 3 oktober 2008 | Kongressen antar räddningspaketet Emergency Economic Stabilization Act med 263 röster mot 171 |
| 16 december 2008 | Federal Reserve sänker styrräntan till 0–0,25 procent |
Fram till september hade den amerikanska centralbanken hjälpt de mest utsatta bankerna att bli uppköpta av andra. För Lehman Brothers, USA:s fjärde största investmentbank, hittades ingen köpare och staten gick inte in. Banken föll under en skuld på 613 miljarder dollar. Det blev startskottet för den akuta fasen: finansmarknaden frös, och när bankerna inte vågade låna ut till varandra kunde inte heller företag och hushåll få lån.
Hur spred sig den finansiella krisen till Europa?
Krisen spred sig snabbt eftersom de amerikanska lånepaketen ägdes av investerare över hela världen. Redan hösten 2007 drabbades den brittiska banken Northern Rock av en uttagsanstormning och räddades av staten.
I oktober 2008 kom vågen på allvar. Island stoppade handeln med bankaktier den 6 oktober och den isländska kronan föll med 25 procent på en dag. Två dagar senare sänkte Riksbanken, ECB, Federal Reserve och Bank of England räntan samtidigt med 0,5 procentenheter, och Storbritannien lanserade ett räddningspaket på 250 miljarder pund. Flera länder garanterade bankernas överlevnad, ofta genom att staten tog över banker som inte klarade sig själva.
Sett över hela perioden blev det den djupaste ekonomiska krisen i EU:s historia. Ungern och Lettland drabbades först, och totalt åtta EU-länder tvingades söka krislån mellan 2008 och 2018.
Hur drabbades Sverige av den ekonomiska krisen?
Sverige drabbades främst via börsen, kronan och exportindustrin. Några av de viktigaste händelserna:
- Börsen. Stockholmsbörsen föll 7,1 procent den 6 oktober och steg 8,93 procent den 13 oktober. Den 24 oktober, på årsdagen av kraschen 1929, var börsen som mest ned 10 procent under en enda dag.
- Bankerna. Riksbanken lånade den 8 oktober ut 5 miljarder kronor till Kaupthing Bank Sverige. Swedbank tappade kunder under hela oktober, och Skandiabanken, Icabanken och Danske Bank fick många nya kunder. Swedbank räddades av en nyemission där aktieägarna sköt till nytt kapital och av statens stöd.
- Statens stöd. Riksbanken och Riksgälden hade i början av oktober tillfört marknaden 364 miljarder kronor. Den 20 oktober presenterade regeringen en stabilitetsplan med kreditgarantier på 1,5 biljoner kronor till svenska banker och en stabilitetsfond för framtida kriser.
- Realekonomin. Exporten minskade, arbetslösheten steg och Saab tvingades varsla över tusen anställda. BNP föll med fem procent 2009.
Kronan tappade nästan 40 procent i värde från april 2008 till mars 2009. Ändå klarade sig Sverige lindrigt undan jämfört med många andra länder. Erfarenheterna från bank- och fastighetskrisen på 1990-talet gjorde att staten visste hur man skulle rädda banker utan att låta krisen spridas. “Centralbankerna gjorde att vi undvek en fullständig kollaps”, sa SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist till SVT tio år senare.
Vad betydde finanskrisen för svenska sparare?
För den som hade pengar i aktier och fonder blev krisen en hård lektion. OMXS30 nådde sin topp den 13 juli 2007 och föll sedan i 472 dagar, totalt 57,8 procent, innan index vände den 27 oktober 2008. Mer än halva fallet kom efter Lehmans konkurs.
Räntan föll kraftigt. Riksbankens styrränta låg på 4 procent i början av 2008, på 2 procent i januari 2009 och på 0,25 procent i december samma år. De sänkta bolåneräntorna gjorde att bostadspriserna i Sverige knappt föll, men de låga räntorna gav också bränsle till långa år av stigande huspriser och högre skuldsättning efter krisen.
Börsen återhämtade sig. Enligt Avanza hade Stockholmsbörsen stigit 273 procent från botten i oktober 2008 fram till 2018. Kvalitetsbolag föll lika brett som andra: Apple tappade 57 procent och Amazon 58,7 procent innan de steg mångdubbelt. Avanza noterar också att bolag med lång historik av höjd utdelning klarade sig betydligt bättre än övriga, vilket säger något om varför många sparare söker sig till stabila utdelningsaktier.
Lärdomarna. Tre saker brukar lyftas fram av den som var med:
- Även breda index kan falla med över hälften, så sparpengar du behöver inom några år hör inte hemma i aktier.
- Den som fortsatte spara månadsvis köpte billigt när det var som mörkast.
- Belånade köp och komplexa produkter förstärker fallen. Kunder med strukturerade produkter kopplade till Lehman-obligationer kunde avkrävas extra säkerheter långt över insatsen.
Finanskrisen 2008 hamnar ofta bredvid Kreugerkraschen 1932 när svensk börshistoria summeras. Båda handlade om dold belåning och förtroende som försvann över en natt, något du kan läsa mer om i vår artikel om Ivar Kreuger och fallet för hans koncern.
Källor
Det här är allmän information och utbildning, inte personlig finansiell rådgivning. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning, och investeringar kan både öka och minska i värde. Aktuella skattesatser och regler hittar du hos Skatteverket.
