Ivar Kreuger: tändstickskungen och finansmannen bakom Kreuger & Toll

Ivar Kreuger var en svensk ingenjör och finansman som under 1920-talet byggde ett av världens största industri- och finansimperier, med tändstickor som bas och statslån som hävstång. Han föddes i Kalmar 1880, grundade byggbolaget Kreuger & Toll 1908 och kallades redan under sin livstid tändstickskungen. När han hittades död i Paris den 12 mars 1932 föll hela Kreugerkoncernen, i en av historiens största konkurser.

Den här artikeln handlar om personen och finansmannen Ivar Kreuger: hur han tänkte, hur imperiet byggdes upp och varför det inte höll. Själva kraschen och dess följder får en egen sektion längre ner.

Faktaruta
Född	2 mars 1880, Kalmar
Död	12 mars 1932, Paris
Utbildning	Kungliga Tekniska högskolan, examen 1899
Yrke	Ingenjör, företagsledare och finansman
Kända bolag	Kreuger & Toll, Svenska Tändsticks AB (STAB), International Match Corporation (IMCO)
Ledamot	Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (1925)
Smeknamn	Tändstickskungen

Vem var Ivar Kreuger innan tändstickorna?

Ivar Kreuger kom från en familj med tändstickor i blodet. Fadern Ernst drev Kalmar Tändsticksfabrik och brodern Torsten senare Mönsterås Tändsticksfabrik. Själv valde han först en annan bana. Han tog studentexamen redan vid 16 års ålder och gick sedan ut Kungliga Tekniska högskolan 1899 med en kombinerad examen i maskinteknik och väg- och vattenbyggnad.

Efter examen tillbringade Kreuger sammanlagt sju år utomlands, mest i USA. I New York arbetade han för konsultföretaget Purdy & Henderson och deltog i bygget av flera skyskrapor på Manhattan, bland annat Flatiron Building (1902). Där lärde han sig byggmetoden med armerad betong, och han studerade dessutom noga hur värdepappershandeln på Wall Street gick till. Den kombinationen, teknisk kunskap och förståelse för amerikansk kapitalmarknad, skulle bära resten av hans karriär. Vid jultid 1907 återvände han till Sverige.

Kreuger & Toll: byggbolaget som blev ett holdingbolag

Den 18 maj 1908 grundade Ivar Kreuger byggföretaget Kreuger & Toll tillsammans med ingenjören Paul Toll. Specialiteten var den nya amerikanska tekniken med armerad betong, som kortade byggtiden och krävde mindre material än konventionella metoder. Kreuger var noga med att projekten blev klara i tid, gärna tidigare än avtalat, och det blev bolagets kännemärke.

Kreuger & Toll ombildades till aktiebolag 1911 och tog hem några av Stockholms mest prestigefyllda uppdrag: Stockholms stadion, varuhuset för Nordiska Kompaniet och grundläggningen av Stockholms stadshus. Parallellt började Kreuger köpa fastigheter i centrala Stockholm, vilket ledde till bildandet av fastighetsbolaget Hufvudstaden 1915.

Med tiden delades verksamheten upp. Byggrörelsen fördes över till Kreuger & Toll Byggnads AB med Paul Toll som vd och huvudägare, medan AB Kreuger & Toll under Ivar Kreuger blev ett renodlat emissions- och holdingbolag. Under 1920-talet fungerade det som koncernens moderbolag och internbank, ungefär som ett investmentbolag som äger aktier i andra bolag, men med betydligt större upplåning.

Hur blev Ivar Kreuger tändstickskungen?

Vägen in i tändsticksbranschen gick via familjen. När Kalmar och Mönsterås tändsticksfabriker fick finansiella problem i början av 1912 ombildades de till ett aktiebolag. I mars 1913 slogs bolaget samman med en rad mindre tändsticksföretag till AB Förenade Svenska Tändsticksfabriker, med Ivar Kreuger som vd. Han rationaliserade hårt, köpte maskintillverkaren Siefvert & Fornander och förvärvade de största tändsticksbolagen i Norge och Finland.

År 1917 kom det stora steget. Med stöd av Handelsbanken slogs Kreugers bolag samman med konkurrenten Jönköping-Vulcan till Svenska Tändsticks Aktiebolaget, STAB. I praktiken köpte den mindre och mer aggressiva Kalmartrusten upp den större Jönköpingstrusten. Därmed samlades hela den svenska tändsticksindustrin, från råvara till färdig ask, under ett tak.

Målet var internationellt. Genom att köpa upp utländska konkurrenter och sluta kartellavtal med dem som inte gick att köpa ville Kreuger stabilisera världsmarknadspriserna och på sikt höja dem. 1923 bildade han tillsammans med den amerikanska investmentbanken Lee Higginson & Co holdingbolaget IMCO, International Match Corporation, för tändstickstillverkningen i USA och utanför Europa. När tändstickskoncernen var som störst omfattade den 250 fabriker i 43 länder och hade monopol eller nära monopol på 25 marknader.

Hur stor andel av världens tändstickor Kreuger kontrollerade anges olika. Svenska Wikipedia talar om omkring 75 procent, SO-rummet om 60 till 70 procent 1930, medan ekonomhistorikern Mats Larsson på Företagskällan anger 40 procent egen produktion plus 22 procent från samarbetande bolag i början av 1930-talet.

Statslån och debenturer: så finansierades Kreugerkoncernen

Kreugers verkliga innovation låg på finanssidan. Den första expansionen finansierades av svenska banker, men när bankkrisen slog till 1922 och 1923 krävde Handelsbanken och Skandinavbanken neddragning. Kreuger vände sig då till den internationella kapitalmarknaden: en stor nyemission av STAB-aktier placerades på Londonbörsen 1922 och ett dollarlån i USA året efter.

Huvudinstrumentet blev så kallade participating debentures, skuldebrev med rätt till vinstandel. De kombinerade obligationens säkerhet med aktiens möjlighet till del av vinsten, en hybrid som påminner om dagens konvertibler och andra mellanformer mellan lån och aktier. Räntan var skattefri, och bankerna sålde papperen vidare till både småsparare och stora investerare. 1929 hade värdet på STAB:s debenturer stigit till över 800 procent av det nominella värdet.

Kapitalet lånades sedan ut till stater, i utbyte mot monopol på tillverkning eller försäljning av tändstickor. Frankrike fick 75 miljoner dollar 1927 och Tyskland 125 miljoner dollar 1929. Som mest uppgick koncernens statslån till 387 miljoner dollar. Lånen bidrog till att amerikanskt kapital finansierade en stor del av återuppbyggnaden av Europa efter första världskriget, och monopolen gav Kreuger makt över prissättningen.

Problemet var konstruktionen. Enligt Mats Larsson var tillgångarna i de flesta koncernbolagen övervärderade mot slutet av 1920-talet, och de utdelningar som betalades hade ingen grund i verkliga vinster. Nytt kapital måste hela tiden tillföras för att klara utdelningarna, och utdelningarna måste vara höga för att nya emissioner skulle gå att sälja. En biograf har beskrivit imperiet som ett Ponzi-upplägg.

Kreuger och Stockholmsbörsen: Ericsson, Boliden och SCA

Under andra halvan av 1920-talet använde Kreuger kapitalet till att köpa stora delar av svensk industri. Efter deflationskrisen låg bankerna på stora aktieposter som de tagit över som säkerhet, och Kreuger köpte billigt. Koncernen tog stora minoritetsposter i Grängesberg, SKF, Stora Kopparberg och flera banker.

1929 samlades en rad norrländska massa- och trävarubolag under holdingbolaget Svenska Cellulosa AB, SCA. Genom köp från Skandinaviska Kredit fick Kreuger kontroll över gruvbolaget Boliden, och 1930 tog han över aktiemajoriteten i L M Ericsson. Samma år stod koncernen för 64 procent av den totala omsättningen på Stockholms fondbörs.

Ivar Kreuger var på toppen. 1925 valdes han in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, och när han besökte USA våren 1930 togs han emot som en av världens ledande finansmän, bjöds in till president Herbert Hoover i Vita huset och promoverades till hedersdoktor i Syracuse. Huvudkontoret låg sedan 1928 i det påkostade Tändstickspalatset i Stockholm, ritat av Ivar Tengbom.

Varför föll Kreugerkoncernen?

Börskraschen på Wall Street i oktober 1929 sammanföll med Kreuger & Tolls dittills största emission i USA. Det amerikanska kapitalflödet till Europa minskade kraftigt, och nya emissioner blev omöjliga. Kursen på Kreuger & Tolls debenturer i New York föll från över 46 dollar i mars 1929 till 4,5 dollar i slutet av 1931.

Krisen fördjupades steg för steg:

• Hösten 1931 började utländska banker säga upp lånen. Kreuger fick ett lån på 40 miljoner kronor från Riksbanken, ett belopp som motsvarade mer än halva den dåvarande svenska valutareserven och pressade kronan.
• 1931 sålde Kreuger i hemlighet röstmajoriteten i L M Ericsson till amerikanska ITT för 11 miljoner dollar.
• Februari 1932 krävde ITT att köpet skulle gå tillbaka, eftersom Kreuger lämnat oriktiga uppgifter om Ericssons likvida tillgångar. Det undergrävde hans kreditvärdighet i USA.
• Den 23 februari 1932 var koncernen nära ett totalt sammanbrott. Först efter ingripande från statsminister Carl Gustaf Ekman gick Riksbanken och de större affärsbankerna, utom Wallenbergkontrollerade Stockholms Enskilda Bank, med på nya krediter.

Villkoret var en fullständig genomlysning av koncernens ekonomi. Den visade att omkring 135 miljoner kronor saknades för att klara betalningarna under 1932. Kreuger kallades hem från New York och möttes den 11 mars i Paris av vice vd Krister Littorin och bankmannen Oscar Rydbeck. Några dagar senare skulle riksbankschefen Ivar Rooth ansluta i Berlin.

Ivar Kreugers död i Paris: självmord eller mord?

Den 12 mars 1932 hittades Ivar Kreuger död i sin lägenhet i Paris, med en automatpistol bredvid kroppen. Polisen och en läkare drog slutsatsen att han tagit sitt liv. På skrivbordet låg brev till bland andra Krister Littorin och systern Britta.

Dödsorsaken har ändå diskuterats ända in på 2020-talet, främst på grund av brister i den franska polisens undersökning. Författaren Sven Stolpe och kriminalreportern Börje Heed skrev boken Ivar Kreuger mördad?, och flera andra har pekat på ekonomiska motiv för ett mord. Någon av teorierna har inte kunnat bevisas, men inte heller har självmordet kunnat styrkas fullt ut. Ivar Kreuger ligger begravd i familjegraven på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Kreugerkraschen: vad hände efter hans död?

Kreugers död utlöste Kreugerkraschen. Stockholmsbörsen höll stängt i en hel vecka. Regeringen drev igenom en moratorielag som gav koncernen anstånd med skulderna, en Kreugerkommission tillsattes och en brittisk revisionsfirma granskade bokföringen. Det visade sig att Kreuger manipulerat räkenskaperna och själv framställt de så kallade italienska obligationerna.

Den 25 mars konstaterade kommissionen att konkurs inte gick att undvika, och den 24 maj lämnade styrelsen för Kreuger & Toll in konkursansökan. IMCO i USA gick också i konkurs. Vid ingången av 1932 hade koncernen krediter på 828 miljoner kronor hos svenska banker, 18 procent av bankernas totala utlåning. Huvudbanken Skandinaviska Kredit hade ensam fordringar på 407 miljoner kronor när Riksbankens lån räknats in.

Konsekvenserna blev långvariga:

• Tusentals svenska sparare och flera mindre banker förlorade sina pengar. Större fordringsägare fick tillbaka 43 procent.
• Huvudrevisorn Anton Wendler blev en av de första revisorerna i Sverige som dömdes till fängelse, och Oscar Rydbeck dömdes till tio månaders fängelse.
• Kraschen bidrog till 1944 års aktiebolagslag, som skulle motverka jäviga revisorer.
• Ägandet i svensk industri ritades om. Stora delar av Wallenberg-, Handelsbanks- och Stenbecksfärerna har sitt ursprung i Kreugers imperium.

Vad kan investerare lära av Ivar Kreugers historia?

Kreugers historia är mer än börshistoria. Flera av mönstren känns igen i senare finansskandaler, en poäng som Frank Partnoy gör i biografin The Match King: han menar att Wall Street i grunden fungerar på samma sätt nu som på 1920-talet.

Tillväxt som kräver ständigt nytt kapital

Kreugerkoncernen byggde på expansion. Så länge nya emissioner gick att sälja höll utdelningarna, men när kapitalflödet stannade efter 1929 föll hela kedjan. En utdelning som betalas med nya pengar i stället för med vinst är ett varningstecken även i dag.

Ett bolag, en person

Kreuger höll mycket av informationen om koncernen för sig själv, och redan under 1920-talet varnade en utredning för den starka maktkoncentrationen till en enda person. När han dog fanns ingen som hade hela bilden. Nyckelpersonsrisk och bristande insyn är skäl nog att vara försiktig.

Revision och regler som följd

Mycket av dagens regelverk kring revisorers oberoende och redovisning går att spåra till skandaler som Kreugerkraschen. Den som läser årsredovisningar med kritisk blick, enligt metoderna i fundamental analys, har bättre chans att upptäcka glappet mellan redovisad och verklig vinst.

Ivar Kreuger i film och tv

Kreugers liv har skildrats många gånger. The Match King kom redan 1932, och Lars Molins tv-serie Ivar Kreuger från 1998 med Johan Rabaeus i titelrollen är den mest kända svenska skildringen. Tändstickspalatset i Stockholm finns kvar och är i dag blåklassat av Stadsmuseet.

Detta är allmän information om ekonomisk historia, inte investeringsrådgivning.

Källor

• Ivar Kreuger, Wikipedia
• Ivar Kreuger, Wikidata
• Ivar Kreuger, Svenskt biografiskt lexikon (Riksarkivet)
• Kreugerkoncernens uppgång och fall, Företagskällan
• Ivar Kreuger, SO-rummet

Bild: okänd fotograf (studioporträtt) / Wikimedia Commons, public domain.