På den här sidan
- Bakgrund: glada tjugotalet efter första världskriget
- Varningssignalerna under 1929
- Börskraschen 1929 dag för dag
- Hur mycket föll börsen?
- Från krasch till stora depressionen
- Hur spred sig den globala ekonomiska krisen till Europa och Sverige?
- Vad ändrades efter börskraschen 1929?
- Myten om självmorden: vad säger historien?
- Vad kan sparare lära sig av kraschen?
- Källor
Börskraschen 1929 var det kursras på Wall Street i New York som började med svarta torsdagen den 24 oktober 1929 och fortsatte med de två värsta dagarna, måndagen den 28 och tisdagen den 29 oktober. På sex handelsdagar raderades en tredjedel av börsvärdet ut, och kraschen blev startskottet för den stora depressionen i USA och Europa under 1930-talet.
Botten nåddes först sommaren 1932, då aktiekurserna hade fallit med nästan 90 procent från toppen. Här går vi igenom bakgrunden, förloppet dag för dag och vad krisen fick för följder, även för Sverige.
| Faktaruta | |
|---|---|
| Plats | New York Stock Exchange, Wall Street, Manhattan |
| Börstopp | 3 september 1929, Dow Jones 381,17 punkter |
| Svarta torsdagen | 24 oktober 1929, 12,9 miljoner aktier omsattes |
| Svarta måndagen och tisdagen | 28–29 oktober 1929, Dow Jones föll 23 procent på två dagar |
| Botten | 8 juli 1932, Dow Jones 41,22 punkter (−89,2 procent) |
| Tillbaka på toppnivån | 23 november 1954 |
| Följd | Den stora depressionen under 1930-talet |
Bakgrund: glada tjugotalet efter första världskriget
Efter första världskrigets slut växte ekonomin i en rad länder närmast explosionsartat. I USA kallas decenniet för glada tjugotalet: bilismen bredde ut sig, radion slog igenom och massproduktion gav stigande vinster inom bilindustri, hemelektronik, kemi och byggande. Börsen gick ned både 1924 och 1927, men optimismen var så stark att aktiekurserna snart fortsatte uppåt.
Spekulationen spred sig långt utanför finansvärlden. Enligt SO-rummet hade den som köpte aktier i General Motors för 10 000 dollar 1920 ett innehav värt 1,5 miljoner dollar 1929, och lärare, taxichaufförer och hisspojkar handlade med aktier. Samma år gick 40 procent av alla lån som togs till aktieköp.
Aktieköp på marginalen
Många amerikaner köpte aktier med lånade pengar, en del belånade till och med sina hem. Den vanligaste formen var marginalköp: köparen betalade en bråkdel av priset, ofta runt 10 procent, och lånade resten av sin börsmäklare med aktien som säkerhet. Omkring 20 procent av aktierna på marknaden beräknas ha varit köpta på det sättet. I augusti 1929 var över 8,5 miljarder dollar utlånade till aktieköp, mer än alla sedlar och mynt som cirkulerade i USA. Hävstången fungerade så länge kurserna steg, men vid ett fall kom krav på mer säkerhet och tvångsförsäljningar.
Varningssignalerna under 1929
Federal Reserve försökte dämpa spekulationen genom att höja räntan både 1928 och 1929. De höga räntorna slog dock hårdast mot räntekänsliga branscher som bygg- och bilindustrin, och produktionen i USA började sakta in. Lantbruket hade dessutom problem med överproduktion och fallande priser.
- 25 mars 1929: efter en varning från Federal Reserve om överdriven spekulation kom en mindre krasch. Två dagar senare lovade bankiren Charles E. Mitchell att National City Bank skulle låna ut 25 miljoner dollar för att stoppa fallet.
- 3 september 1929: Dow Jones nådde sin högsta stängningskurs, 381,17 punkter. Aktiekurserna låg då på nivåer som var sex gånger högre än 1921.
- 5 september 1929: finansexperten Roger Babson förutspådde offentligt en krasch. Nedgången som följde kallades “Babson Break” i pressen, men många såg den som en sund rekyl och ett köptillfälle.
- 20 september 1929: den brittiske finansmannen Clarence Hatry fängslades för bedrägeri, vilket kan ha skadat förtroendet även på Wall Street.
Under september och oktober växlade marknaden mellan stora säljvågor och kortare återhämtningar. Bubblan var på väg att spricka.
Börskraschen 1929 dag för dag
Den akuta fasen av Wall Street-kraschen varade i en dryg vecka. Så här gick det till:
| Datum | Vad hände på New York-börsen |
|---|---|
| Onsdag 23 oktober | Under sista timmen före stängning sjönk aktiekurserna plötsligt, totalt börsvärde −4,6 procent |
| Torsdag 24 oktober | Svarta torsdagen: −11 procent vid öppningen, 12,9 miljoner aktier omsattes, stödköp dämpade fallet till −2,09 procent |
| Måndag 28 oktober | Svarta måndagen: Dow Jones −38,33 punkter, eller −12,82 procent |
| Tisdag 29 oktober | Svarta tisdagen: rekordomsättning på 16,4 miljoner aktier, Dow Jones −11,73 procent |
| Onsdag 30 oktober | Tillfällig återhämtning, +12,34 procent till 258,47 punkter |
| 13 november | Första bottnen, Dow Jones stängde på 198,60 punkter |
Svarta torsdagen den 24 oktober
Fallet på onsdagens eftermiddag fick många investerare att bestämma sig för att sälja så snart som möjligt. När börsen öppnade på torsdagen den 24 oktober tappade marknaden 11 procent direkt. Under de första tre minuterna bytte nästan tre miljoner aktier ägare. Omsättningen var så stor att kurserna på telegrafremsan hos mäklarkontoren låg flera timmar efter, och investerarna runt om i landet visste inte vad deras aktier var värda. Tidningarna rapporterade enligt Populär Historia om mäklare som svimmade och folkmassor utanför börsen.
Flera av Wall Streets ledande bankirer, bland dem Thomas W. Lamont från Morgan, Albert Wiggin från Chase National Bank och Charles E. Mitchell från National City Bank, samlades till ett krismöte. De lät börsens vice ordförande Richard Whitney lägga ett bud på 25 000 aktier i U.S. Steel till 205 dollar styck, långt över marknadspriset, och sedan liknande bud på andra tunga bolag. Samma metod hade stoppat paniken 1907. Stödköpen fungerade för stunden: Dow Jones stängde bara 6,38 punkter lägre.
Svarta måndagen och svarta tisdagen
Lugnet varade över helgen. Måndagen den 28 oktober fick allt fler investerare krav på mer säkerhet för sina lån, och Dow Jones föll 12,82 procent, då det största fallet under en enskild dag. Den här gången hjälpte inga stödköp.
Tisdagen den 29 oktober omsattes omkring 16 miljoner aktier på en enda dag. Vissa aktier fick inga köpare alls, oavsett pris. Runt 14 miljarder dollar i börsvärde försvann, och telegrafremsan tickade vidare till kvart i åtta på kvällen. Rockefellerfamiljen och andra finansmän köpte stora poster för att visa förtroende, men utan effekt. Sammantaget föll Dow Jones 23,05 procent på två dagar. När börsen stängde hade de sex senaste handelsdagarna raderat ut en tredjedel av börsvärdet, enligt SO-rummet 25 miljarder dollar.
Hur mycket föll börsen?
Efter oktober kom en period av återhämtning. Från den 14 november steg marknaden i flera månader och nådde en ny topp på 294,07 punkter den 17 april 1930. Det var en klassisk björnmarknadsrekyl. Därefter följde ett långt och stadigt fall fram till den 8 juli 1932, då Dow Jones stängde på 41,22 punkter, den lägsta nivån under hela 1900-talet. Fallet från toppen blev 89,2 procent på mindre än tre år.
Det dröjde till den 23 november 1954 innan Dow Jones var tillbaka på toppnivån från september 1929. Den som köpte på toppen fick alltså vänta i 25 år, utan utdelningar inräknade. Som jämförelse föll Dow Jones 22,6 procent på en enda dag under svarta måndagen 1987, vilket är mer än någon enskild dag 1929. Fallet den 28–29 oktober 1929 är däremot fortfarande det värsta tvådagarsfallet i indexets historia.
Från krasch till stora depressionen
Kraschen var inte ensam orsak till den ekonomiska krisen, men den blev ett tydligt startskott. Historiker och ekonomer är oense om hur stor roll själva börsfallet spelade. En del menar att kurssvängningarna inte räckte för att knäcka det finansiella systemet, andra ser kraschen som en del av en bredare konjunkturnedgång som redan hade börjat.
Klart är att krisen fördjupades snabbt. Enligt Populär Historia sjönk USA:s industriproduktion med 47 procent och BNP med 30 procent mellan 1929 och 1933. Arbetslösheten nådde 25 procent 1933, och när läget var som värst stod 13 miljoner amerikaner utan jobb. Lönerna föll med 42,5 procent.
- Bankkrisen 1930: den 10 december 1930 samlades omkring 25 000 oroliga sparare utanför Bank of United States i Bronx. Banken tvingades stänga, och bara under december 1930 gick fler än 300 amerikanska banker omkull. Under hela perioden föll närmare tiotusen banker.
- Deflation: enligt Milton Friedman och Anna Schwartz, i A Monetary History of the United States från 1963, minskade penningmängden med 33 procent. De lade skulden på Federal Reserve, som stramade åt när systemet behövde pengar som mest.
- Vändningen: när Franklin D. Roosevelt blev president 1933 stängdes alla banker tillfälligt och fick bara öppna igen när de kunde visa god likviditet. Med reformprogrammet New Deal satsade staten på arbete och infrastruktur.
Hur spred sig den globala ekonomiska krisen till Europa och Sverige?
USA var redan då världsekonomins motor. Amerikanska banker drog tillbaka sina lån till utlandet, och Tyskland, som var försvagat av första världskriget, drabbades särskilt hårt. Guldmyntfoten spred störningarna vidare mellan länderna: 1931 lämnade Tyskland och Österrike den, och i september samma år följde Storbritannien. Den ekonomiska krisen banade i Tyskland vägen för nazisternas maktövertagande 1933 och därmed indirekt för andra världskriget.
I Sverige såg läget först ljusare ut, med växande industri, stabila banker och ordnade statsfinanser. Men svensk industri var exportberoende, och när efterfrågan från utlandet föll halverades exporten. I maj 1931 sköts fem personer ihjäl i Ådalen när militären öppnade eld mot ett demonstrationståg. År 1932 föll Ivar Kreugers tändsticksimperium, och tusentals svenska sparare förlorade sina pengar i Kreugerkraschen. Samma år vann Socialdemokraterna valet, och finansminister Ernst Wigforss drev en aktiv arbetsmarknadspolitik som bidrog till att Sverige återhämtade sig snabbt efter krisen 1931–32.
Vad ändrades efter börskraschen 1929?
Kraschen ledde till en av de största omgörningarna av finansregleringen i USA:s historia:
- Pecorakommissionen tillsattes av senaten 1932 för att utreda orsakerna till kraschen.
- Glass–Steagall-lagen från 1933 skilde affärsbanker, som tar emot insättningar och lånar ut, från investmentbanker, som ger ut och handlar med värdepapper.
- Securities Act från 1933 och Securities Exchange Act från 1934 skapade börsmyndigheten SEC, krav på informationsgivning och förbud mot marknadsmanipulation och insiderhandel.
- Handelsstopp: börserna började stoppa handeln vid snabba kursfall för att bromsa panikförsäljningar.
Myten om självmorden: vad säger historien?
I filmer och berättelser om börskraschen syns ofta ruinerade börsmäklare som kastar sig från skyskrapor. Enligt SO-rummet inträffade ingen stor våg av sådana självmord under själva kraschen. Det fanns enstaka fall, men också rapporter om dödsfall som inte hade med börsen att göra och mörka skämt som med tiden uppfattades som ögonvittnesskildringar. Självmordstalen i USA steg i stället gradvis under depressionen och nådde sin högsta nivå 1932, när arbetslösheten och fattigdomen var som värst.
Vad kan sparare lära sig av kraschen?
Börskraschen 1929 används ofta som skolexempel bland finanskriser, och flera lärdomar gäller fortfarande:
- Lånade pengar förstärker fallet. Marginalköpen tvingade fram försäljningar just när kurserna var som lägst. Samma mekanism fanns i finanskrisen 2008, då hög belåning hos bankerna gjorde förlusterna större.
- Optimism är ingen analys. När alla köper för att kurserna stiger, och ingen tittar på bolagens vinster, växer en bubbla.
- Återhämtningen kan ta lång tid. 25 år från topp till topp är extremt, men visar varför spridning över tid och tillgångar spelar roll.
- Centralbanken spelar roll. Senare beslutsfattare drog lärdom av 1930-talets åtstramning, och varken oljekrisen eller finanskrisen 2007–08 slog lika hårt som depressionen.
Källor
Det här är allmän information och utbildning, inte personlig finansiell rådgivning. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning, och investeringar kan både öka och minska i värde. Aktuella skattesatser och regler hittar du hos Skatteverket.


