På den här sidan
- Vad hände på svarta måndagen?
- Veckan före: när börsen började falla
- Varför kraschade börsen 1987?
- Hur föll världens börser?
- Stockholmsbörsen och svarta måndagen
- Hur räddade Fed marknaden?
- Svarta måndagen jämfört med 1929
- Tokyobörsen rasar: värsta sedan svarta måndagen
- Vad svarta måndagen lär en sparare
- Källor
Svarta måndagen är börskraschen som inträffade måndagen den 19 oktober 1987, då världens börser föll dramatiskt och oväntat. Det amerikanska indexet Dow Jones Industrial Average föll 22,61 procent på en enda dag, det största raset i indexets historia. Raset spred sig över alla stora marknader, och Stockholmsbörsen tappade nästan 40 procent av sitt värde på ett par veckor.
Kraschen kom efter fem år av stark uppgång. Den blev ändå inte början på en ny depression, eftersom centralbankerna snabbt pumpade in pengar i systemet. Därför är 1987 i dag måttstocken som varje nytt börsras jämförs med, senast när Tokyobörsen rasade i augusti 2024.
| Faktaruta | |
|---|---|
| Datum | Måndag 19 oktober 1987 |
| Dow Jones | -22,61 procent, från 2 246,74 till 1 738,74 punkter |
| S&P 500 | -20 procent under dagen |
| Tokyo | -14,9 procent på en dag |
| Stockholmsbörsen | Nästan 40 procent av börsvärdet borta på ett par veckor |
| Globala förluster | Uppskattningsvis 1,71 biljoner dollar |
| S&P 500 åter på toppnivå | 26 juli 1989 |
Vad hände på svarta måndagen?
Redan innan börsen i New York öppnade den 19 oktober fanns ett enormt säljtryck. När handeln började var obalansen mellan sälj- och köpordrar så stor att 95 av aktierna i S&P 500 och 11 av de 30 aktierna i Dow Jones inte kunde öppna i tid. Terminsmarknaden öppnade däremot som vanligt, med kraftig försäljning från första minuten.
Under dagen föll Dow Jones 508 punkter. Raset accelererade mot slutet, framför allt under handelns sista 90 minuter. Datorsystemen klarade inte volymerna, ordrar blev liggande i en timme eller mer och många aktier fick handelsstopp. I Sverige var det redan eftermiddag när New York öppnade, och enligt Aftonbladet gick “proppen ur” när alla i panik ville sälja samtidigt.
Veckan före: när börsen började falla
Svarta måndagen kom inte från ingenstans. Under de fem åren före kraschen hade Dow Jones stigit från 776 punkter i augusti 1982 till toppen 2 722 i augusti 1987. Världens börser hade följt med uppåt.
Onsdagen den 14 oktober vände stämningen. Det amerikanska handelsunderskottet blev oväntat stort, dollarn försvagades och räntorna steg. Samma dag lades ett lagförslag fram i kongressen som skulle minska skattefördelarna vid lånefinansierade företagsuppköp. Dow Jones föll 3,81 procent den dagen och fortsatte nedåt på torsdagen. På fredagen den 16 oktober föll index 4,6 procent, och S&P 500 hade då fallit 9 procent på en vecka. När marknaden stängde för helgen låg ett uppdämt säljtryck kvar.
Varför kraschade börsen 1987?
Det finns ingen enskild förklaring, utan flera faktorer som slog till samtidigt:
- Övervärdering. Efter fem års uppgång fruktade många investerare att aktierna var för dyra och att en rekyl var oundviklig.
- Underskott och räntor. USA hade stora handels- och budgetunderskott, och räntorna var på väg upp.
- Svag dollar. Dollarn föll, och förtroendet för Louvreavtalet, som de ledande industriländerna skrev under i februari 1987 för att stabilisera valutorna, sviktade.
- Oro i Persiska viken. Sverigekredit nämner även konflikten i Persiska viken bland orsakerna.
- Programhandel. Så kallad portföljförsäkring använde datormodeller som automatiskt sålde indexterminer när kurserna föll. Det förstärkte varje nedgång, och fler sålde ju mer index föll.
Den sista punkten är det som skiljer 1987 från tidigare krascher. Det var första gången datorstyrd handel fick en central roll i ett börsras, och den frågan är fortfarande aktuell i dag när algoritmer står för en stor del av handeln.
Hur föll världens börser?
Samtliga 23 stora aktiemarknader föll kraftigt i oktober 1987. Raset började i Asien utanför Japan, gick vidare till Europa och USA och nådde till sist Tokyo. Mätt i slutet av oktober hade börskurserna fallit med:
| Marknad | Nedgång i oktober 1987 |
|---|---|
| Hongkong | 45,8 procent |
| Australien | 41,8 procent |
| Storbritannien | 26,4 procent |
| Kanada | 22,5 procent |
| Österrike (minst drabbade) | 11,4 procent |
I London var marknaderna oväntat stängda fredagen den 16 oktober på grund av en kraftig storm. När de öppnade igen gick det desto fortare: FTSE 100 föll 23 procent på två dagar. I Japan, där kraschen på grund av tidsskillnaden föll på tisdagen, rasade Tokyobörsen 14,9 procent på en dag. Japans strikta kursgränser och regler mot blankning dämpade dock paniken, och Nikkei var tillbaka på sin tidigare nivå efter bara fem månader.
Stockholmsbörsen och svarta måndagen
Raset slog hårt även i Stockholm. Börsen föll kraftigt på måndagen och ännu mer dagen efter, och enligt TT tappade index 7,8 procent den 20 oktober 1987. Den 29 oktober kom ett nytt fall på 9,2 procent, vilket i TT:s sammanställning är den värsta dagen på Stockholmsbörsen. På ett par veckor raderades nästan 40 procent av börsvärdet.
Handeln i Stockholm sköttes då fortfarande manuellt. Claes Hemberg, sparekonom på Avanza, har berättat för SvD att det kunde ta en timme innan första avslutet kom. Den som vill förstå hur långt ifrån dagens elektroniska orderböcker det var kan jämföra med vår genomgång av hur börsen fungerar från order till avslut.
Hur räddade Fed marknaden?
Den största faran var inte själva raset utan dagen efter. Kraven på säkerhet från kunder som handlat på kredit blev ungefär tio gånger större än vanligt, och flera mäklarfirmor riskerade att inte klara betalningarna. Hade de gått omkull kunde krisen ha spridit sig till hela det finansiella systemet.
På morgonen den 20 oktober gick den amerikanska centralbankens chef Alan Greenspan ut med ett kort besked om att Federal Reserve stod redo att tillföra likviditet. Samma dag förde Fed in 17 miljarder dollar i banksystemet och övertalade bankerna att fortsätta låna ut till värdepappersfirmorna. Centralbankerna i Västtyskland och Japan gjorde likadant. Därför blev effekten på den reala ekonomin begränsad och kortvarig.
S&P 500 nådde botten 230,30 i november 1987 och var tillbaka på nivån före kraschen den 26 juli 1989. Dow Jones behövde ungefär två år på sig.
Svarta måndagen jämfört med 1929
Svarta måndagen jämförs ofta med Svarta torsdagen den 24 oktober 1929. Skillnaden ligger i följderna. 1929 fick många banker stora problem och kraschen följdes av den stora depressionen. 1987 klarade sig det finansiella systemet förhållandevis bra, och börsen hade återhämtat en stor del av fallet vid årets slut. Det visar att det är kopplingen mellan börsen och bankerna som avgör hur hårt en krasch slår mot ekonomin, något som också blev tydligt under finanskrisen 2008. I Sverige är det närmaste motsvarigheten till en sådan systemkris snarare Kreugerkraschen, när en hel koncern och flera banker föll samtidigt.
Tokyobörsen rasar: värsta sedan svarta måndagen
Hur stark 1987 sitter i minnet syntes den 5 augusti 2024. Börserna i Asien föll brett den måndagen, och Tokyos Nikkei-index hade vid stängning fallit 12,4 procent. Enligt TT-AP var det det största raset sedan svarta måndagen, då Nikkei föll 14,9 procent. Det bredare Topix-indexet föll drygt 11 procent. Raset hade inletts förra veckan, när oväntat svaga siffror för den amerikanska arbetsmarknaden ledde till global börsoro, och Stockholmsbörsen sjönk över 3 procent på fredagen. SVT:s bild från dagen visade en person som går förbi en elektronisk tavla med aktiekurser i Tokyo.
Varningarna för en ny svart måndag återkommer med jämna mellanrum. Albert Edwards, strateg på Société Générale, skrev i oktober 2023 att stigande obligationsräntor påminde honom om läget 1987. Efter Donald Trumps tullbesked varnade den amerikanske tv-profilen Jim Cramer på CNBC för att världen kunde stå inför en ny svart måndag.
Vad svarta måndagen lär en sparare
Vad räknas som en börskrasch?
Begreppet används slarvigt, men det finns en tumregel. “Definitionen på börskrasch är en häftig nedgång på över 20 procent på 20 börsdagar”, sade Claes Hemberg till TT. Enligt honom uppfyller 1987, 1992, 2000, 2008 och 2011 den definitionen, medan en enskild dag med stort fall inte behöver vara en krasch.
Kan samma sak hända i dag?
Börserna har fler bromsar nu än 1987. I Japan dämpade redan då gränser på 10 till 15 procent för hur mycket en aktie fick röra sig paniken. Stockholmsbörsen kan enligt TT pausa handeln i enskilda värdepapper i upp till tre minuter för att stoppa misstag och obalanser i orderböckerna, men har avstått från att stoppa hela handeln när index faller. Ett snabbt ras går alltså fortfarande att få, men ett totalt haveri i handelssystemen som 1987 är mindre troligt.
Vanliga misstag när börsen faller
- Att sälja i panik. Den som sålde i oktober 1987 låste in förlusten, medan den som satt kvar var tillbaka inom ungefär två år.
- Att belåna sig hårt. Det var kreditkraven dagen efter som gjorde krisen farlig, och samma mekanism drabbar en privat investerare med belånad depå.
- Att tro att datorerna räddar en. Automatiska säljordrar förstärkte raset 1987 i stället för att skydda ägarna.
Källor
Det här är allmän information och utbildning, inte personlig finansiell rådgivning. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning, och investeringar kan både öka och minska i värde. Aktuella skattesatser och regler hittar du hos Skatteverket.
